JobbTime

Snart ska ja bege mig till bussen . Det är super härligt väder ute och ja känner mig mycket gladare när solen lyser...
Men det är svårt att hålla tårarna inne när man läser en sån fin text som du skrev, Ja börjar förstå hur mycket du älskar honom, börjar begripa att ni är menade för varandra, att ja bara var en spelpjäs som nu är utslagen, men oavsätt allt som händer som kommer du alltid betyda otroligt mkt för mig, de kommer alltid pirra i min mage när ja ser eller hör ditt namn.. kommer aldrig bli de ja drömt om, och ja tror inte den drömmen du drömde heller kommer hända, men ja går vidare , men du kommer alltid finnas inom mig.. fasst ja vet att aj aldrig kommer få dig, det är något jag får leva med resten av livet..






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0